Trafiksäkerheten är en global fråga

När man fastslagit att det är en hållbarhetsfråga innebär det att fler behöver ta ansvar för sitt trafiksäkerhetsavtryck. 45 procent av alla dödsfall som sker i trafiken sker i en företags- eller organisationsvärdekedja. Ofta pekar man på att det är förarens fel men man behöver titta ”upstreams”, uppåt, eftersom det i många fall är en arbetsmiljöfråga som kan lösas med bättre arbetsledning, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket, med hållbarhet och säkerhet på sitt bord. Den tunga trafiken har inte hängt med i samma utveckling som personbilssidan, förklarar hon:

– De säkerhetssystem som finns i personbilar, med exempelvis autobroms, finns inte i tyngre bilar eller bussar. Det beror på att det inte finns något konsumenttryck. På personbilssidan har konsumenttesterna en stor betydelse, men det finns inget motsvarande på buss- och lastbilssidan.

DET FINNS MÅNGA SÄTT att öka trafiksäkerheten, inte minst att se till att alla förare är nyktra, men det allra viktigaste är att inte tillåta överhastigheten.

– Idag går omkring hälften av all trafik för fort. Om vi kan sänka medelhastigheten med bara en kilometer i timmen skulle det rädda 15 liv årligen. Om ingen skulle köra för fort skulle det rädda 50 till 60 liv varje år. Överhastigheten
innebär också mycket större koldioxidutsläpp. Att minska hastigheten är därför av oerhörd betydelse för både liv och utsläpp, i tätort såväl som på landsbygd, och för trygghet och bullerproblem. Det här är en väldigt tydlig hållbarhetsfråga och det är superangeläget att fler aktörer på vägarna tar ansvar för de tunga transporterna, säger Maria.

TRAFIKVERKET HAR MÅNGA VERKTYG för att öka säkerheten och nå nollvisionen, bland annat med säkrare vägar och ett vägnät som minimerar risker med den mänskliga faktorn. Man tittar också på hur transporter upphandlas.

– 2019 samlade rikspolischefen och generaldirektören för Trafikverket ett gemensamt upprop mot ledarskapet hos de 15 största transportköparna i Sverige. Det har resulterat i gemensamma processer i upphandling av hållbara transporter. Vi tittar förstås också på hur vi själva upphandlar transporter och vi för en dialog med kommuner och andra stora upphandlare.

GENOM HÅLLBARHETSREDOVISNING kan aktörerna visa vad man gör, och ska göra framöver. Det pågår ett systematiskt arbete för att utveckla det åt rätt håll och det har just kommit ett hållbarhetsindex där företagen kan följa sina avtryck kopplat till trafiksäkerhet.

TRAFIKSÄKERHETSFRÅGAN är en utmaning även på global nivå. Stora företags transporter startar ofta i ett låg- eller medelinkomstland. Genom att ha koll på värdekedjan görs också trafiksäkerhetsnytta på global nivå.

– Ett av föregångsföretagen är IKEA. De pratar redan med alla sina transportansvariga på global nivå, berättar Maria.

NOLLVISIONEN, som Sveriges riksdag tog fram 1997, accepterar inga döda eller svårt skadade i trafiken. Det är ett ställningstagande som skapat en handlingsplan och därmed ett större incitament för de åtgärder som gjorts därefter,
förklarar Maria:
– Det finns ett jättetryck på nollvisionen som arbetsmetod och 2020 antogs den av FN. Det finns också ett halveringsmål till 2030, både i Sverige och globalt. Väldigt många länder är inspirerade av nollvisionen och det håller på att bli ett mindset hos allt fler.

MYCKET GÖRS för att förbättra infrastrukturen men det finns 10 000 mil väg så det tar tid. Om en frontalkrock sker i över 80 kilometer i timmen ökar dödsrisken påtagligt. Vid 90 kilometer ökar risken med 40 procent jämfört med i 80 kilometer.
– Våra hastighetssystem fungerar så att om vi ska köra i högre hastigheter måste vägarna vara mötesfria. I tätorterna, med många gående och oskyddade, har vi sänkt hastigheterna till 30–40 kilometer i timmen och bygger säkrare korsningar.
MARIA KRAFFT AVSLUTAR:
– Mellan 2008 och 2020 halverades antalet döda i trafiken, även när det gäller fotgängare och cyklister. Regeringen har satt ett nytt halveringsmål fram till 2030.