Målet: Att skapa grön industriell symbios
Hela Ånge kommun skimrar i grönt. Tack vare stamnätsstationen Tovåsen har helt nya möjligheter skapats för den lilla kommunen att bli en hub i den gröna omställningen. Just nu planeras två nya vätgasanläggningar i Alby och Ljungaverk.
Det är företaget RES (Renewable Energy Systems) som ligger bakom de båda satsningarna på nya vätgasanläggningar i Alby och Ljungaverk i Ånge kommun. Satsningarna grundar sig delvis på den potential som finns i kommunen när det kommer till anslutning till stamnätet genom stationen Tovåsen, som är kärnan i vad som kommer att bli Sveriges största vindkraftskluster.
– Ånges politiker var framsynta under 2010-talet att tillstyrka tillstånd för vindkraftsparker och när de började byggas 2019 kom sedan också finansieringen för stamnätsstationen på Tovåsen. Den är byggd för 750 Megawatt,
men har potentiell kapacitet för 1 500 MW. I och med det har det öppnats helt nya möjligheter att ta ut effekt, och det i sin tur har gjort Ånge till ett av de bättre lägena i Sverige och Europa för att kunna skapa en hub för den gröna omställningen, säger Mats Gustafsson, näringslivschef i Ånge kommun.
För den som inte har någon uppfattning om hur mycket 1 500 MW är, så är det ungefär lika mycket som Stockholms stad behöver, enligt elnätsföretaget Ellevio. Det var också detta som gjorde att företaget RES beslutade att Ånge var en optimal plats att anlägga två nya vätgasanläggningar, där den i Alby kommit längst.
– Det är fantastiskt roligt att det satsas så stort och investeringar av den här storleken gör saker med ett samhälle, det ger en god spiral, säger Mats Gustafsson och fortsätter.
– Vätgas i alla ära, men det har gjorts länge. Nytt här är att vätgasen är grön och förnybar. Det är världens mest handlade kemikalie, så marknaden är stor och därför känns det som stabila investeringar. Enligt planen som finns i nuläget kommer siten i Alby att producera vätgas redan 2025, för att vara fullt utbyggd till 2027, men allt är avhängigt kraftledningen. Faller allt på plats ser Mats Gustafsson möjligheter att skapa en unik anläggning i en industriell symbios.
– Vätgas är en insatsvara som många andra industrier använder och den här satsningen hoppas vi ska kunna få flera industrier att göra en grön omställning. Vi är övertygade om att det här blir en magnet för vidare etableringar och investeringar så att vi kan skapa en lokal värdekedja på platsen, där industrier kan ta del av den gröna vätgasen och dess restprodukter (värme och syrgas). Det blir som ett litet eget kretslopp inom ett avgränsat område på det viset.
Detaljplanen för Alby omfattar 100 hektar, men bara hälften ska tas i anspråk av industrin. Resten av marken ska fortsatt vara ett naturområde.
– Därmed blir det här en industrisite som ingen annan. Vi kommer att skapa stråk för människor att röra sig ute i naturen, likväl som att vi ska se till att djurlivet också får plats. Totalt avstår vi 100–200 miljoner i potentiella markintäkter, men där vi hellre ser att vi bygger med respekt och inte tar all natur i anspråk. Satsningarna i Alby och även den i Ljungaverk, som kommer att förläggas på en plats som redan har stark tradition av kemisk industri, får även effekter på resten av samhället. Under den nuvarande mandatperioden finns ett mål att skapa 500 nya jobbtillfällen.
– Det ser vi som en klar möjlighet att vi kommer att nå. Utöver nyindustrialiseringen skapar bygget av kriminalvårdens återetablering av Viskananstalten 130 nya arbetstillfällen. Hur glädjande alla de här satsningarna är, så är det samtidigt tvehågset. Vi jublar självklart, men samtidigt ska vi hitta rätt kompetens för jobben. Med 500 nya jobb är det inte orimligt att 2 000 nya invånare kommer att komma de närmsta åren, vilket påverkar utbudet av bostäder, skolor, förskolor och annan samhällsservice, och det behöver vi svara upp mot, avslutar Mats Gustafsson.
Text: Robin Widing
