Många lösningar på stort problem
Det var 2017 som Uppsala hade den något tvivelaktiga äran att som första stad i Sverige upptäcka att elnätet inte är en oändlig resurs. Detta visste man givetvis redan, i teorin, men i praktiken hade denna teoretiska begränsning aldrig varit något bekymmer, men nu plötsligt fick regionnätägarna nej från Sveriges kraftnät när man ville utöka sitt abonnemang.
Detta ledde till ett samarbete mellan Uppsala kommun, region Uppsala och länsstyrelsen i Uppsala för att försöka få bukt med problemet eftersom kapacitetsbristen riskerar att hindra Uppsalas samt dess näringslivs och industris möjlighet till utveckling.
Så, hur ser lösningen ut då? Linnéa Nedar, utvecklingsledare på kommunledningskontoret, berättar:
– Det kommer inte vara en enskild lösning, inte en enskild teknologi eller utveckling, som löser de här problemen. Självklart ska det byggas mer nät, både stamnät och regionnät, men det tar tid, och tills det är på plats måste vi jobba med andra lösningar.
Linnéa Nedar menar att en större flexibilitet och effektivitet i både produktion och användning är en av nyckelbitarna.
– Bland annat är kommunen med i en lokal effektmarknad, där man kan få betalt för att minska sin elkonsumtion eller öka sin elproduktion när nätet behöver det. På så sätt gör man elnätet en tjänst och använder elnätet mer effektivt, man kapar topparna så att säga. Andra dellösningar kan vara till exempel smartare laddning av elbilar. Fler och fler skaffar elbilar, och om alla kopplar in sin bil för laddning klockan 17 varje dag blir det en stor belastning, men med smart laddning kan såna effekttoppar undvikas.
EN ANNAN DELLÖSNING är att vi använder mer lokal energi, i form av solceller och biogas, något som Uppsala redan är ganska bra på. Alla kommunala bolag som äger fastigheter jobbar idag med att sätta upp solceller, och kommunen har också infört diverse åtgärder för att förenkla för allmänheten att sätta upp solceller, exempelvis genom att förenkla bygglovsprocessen och ta bort bygglovsavgiften för solenergi.
ETT ANNAT INTRESSANT SPÅR är vätgas. Uppsala Vatten har ett projekt där man nyss beviljats 2 miljoner kronor i EU-stöd för att undersöka möjligheten att komplettera Uppsalas energisystem med vätgasproduktion. Efterfrågan på biogas har stigit kraftigt, och Uppsala Vatten producerar idag 42 GWh biogas per år vilket driver en stor del av kommunens bussar och många taxibilar, men mängden biogas räcker snart inte till. Då är vätgas ett bra alternativ.
– I framtiden tror jag lätta fordon kommer gå på el, medan tunga fordon går på biogas eller vätgas, säger Linnéa Nedar.
KRÄVANDE MILJÖARBETE
Alla som har försökt minska sin personliga miljöbelastning vet att det är lättare sagt än gjort. Vi behöver trots allt inhandla ganska många olika varor och tjänster, och att hitta de alternativ med minst miljöpåverkan som ändå uppfyller de funktioner vi kräver i våra liv samt inte överskrider vår budget är komplext. Detta är sant även för kommuner, och därför har Uppsala kommun flera personer som jobbar på heltid med hållbara upphandlingar. Vi har träffat Maisa Young, utvecklingsledare i hållbar upphandling på Uppsala kommuns hållbarhetsavdelning.
HEJ! BER ÄTTA LITE OM DITT JOBB, VAD GÖR DU PÅ DAGARNA?
– Jag och mina kollegor stödjer beställare och inköpare på kommunen med att ställa hållbarhetskrav vid upphandling eller inköp av varor och tjänster. Kommunen spenderar varje år ett par miljarder på inköp och upphandlingar av olika slag, det är allt från fordon och transporttjänster till byggnader och varor av alla storlekar och volymer, så hur framgångsrik man är i kravställandet vad gäller hållbarhet har väldigt stor effekt gällande att sänka Uppsala kommuns koldioxidutsläpp. Sen måste ju också de tjänster och varor med mera man köper behöver uppfylla sin funktion, samtidigt som budgeten ska hållas, så vårt jobb går ut på att hitta bästa lösningen där både funktionskrav och miljökrav uppfylls.
VAD ÄR DET SOM FÅR STRYKA PÅ FOTEN OM KALKYLEN INTE GÅR IHOP?
– Någonstans finns det ju en verksamhet som har ett behov som måste uppfyllas, och om hållbarhetskraven är så pass begränsande att vi riskerar att inte kunna uppfylla behovet eller om det skulle leda till alldeles för höga priser, då är det ju hållbarhetsmålen som får backa lite. Men i verkligheten hamnar vi inte i den situationen för det är inte så svartvitt, vårt jobb handlar liksom inte om att bara presentera en kravlista utan vi är i konstanta diskussioner kring hur vi kan optimera och förbättra saker och ting. Ta till exempel måltidsleveranser, då kanske vi tittar på hur ofta går transporterna? Kan vi optimera rutterna? Kan vi ge bonusar till leverantörer om de gör si eller så? Hur ser budgeten ut?
VARIFRÅN KOMMER HÅLLBARHETSKRAVEN?
– Uppsala kommun har väldigt tydliga politiska mål inom inköpsområden som transporter, livsmedel, byggnation, plastprodukter, etcetera, vilket ger bra mandat i ryggen när vi arbetar med verksamheterna. Det förenklar till viss del tycker jag för när jag pratar med kollegor ute i landet finns det de som inte har lika tydliga direktiv och det kan vara svårare att veta vilken nivå man ska lägga sig på. Vi tar också mycket stöd av nationella vägledningar från till exempel Upphandlingsmyndigheten, projektsamarbeten eller genomförda upphandlingar som ligger i framkant och anpassar till våra mål och förutsättningar. Målet är att ställa skarpa krav där så det är möjligt att göra stegvisa förflyttningar för att underlätta för marknadens omställning.
